Identifikasaun Komprensaun Alunu/a Sira 11º. Ano ct Kona-ba Matéria Kímika Tópiku Estequiometria iha Ensino Secundário Geral Católica São João Paulo II Iliomar
DOI:
https://doi.org/10.62929/30070716.v1i1.6Palavras-chave:
koñesimentu, esteoquimetriaResumo
Edukasaun sai nu’udar báze fundamental hodi transforma, dezenvolve no habelar siênsia ba rekursu umanu liu- hosi hanorin no formasaun, atu nune’e bele resposta no melloria koñesimentu, komprensaun no abilidade sira nian. Objetivu ne’ebé sei atinji iha peskiza ida ne’e mak atu hatene no deskreve nível komprensaun alunu/a 110 anu Siênsia Teknolojia iha Ensino Secundário Geral Católica São João Paulo II Iliomar. Amostra iha peskiza ne’e hamutuk ema nain 34. Teknika rekolla dadus kestionáriu no teste. Métodu análiza dadus mak metodu deskritiva kuantitativa. Kategoria atu determina kompriensaun alunu/a sira nain ba materia estequiometria mak menus liu menus; natoon / sufisiente; aas; no aas liu. Husi rezultadu peskiza hatudu katak pergunta ne’ebé alunu sira konsidera fasil mak pergunta numeru 5,6 no 9 tanba pergunta refere maioria alunu mak responde loos.. Maibé, pergunta ne’ebé konsidera defisil mak pergunta numeru 1 no 2, tanba alunu sira nia resposta loos kategoria menus liu. Ho nune’e, nível komprensaun alunu sira 110 Anu iha Ensino Secundário Geral Católica São João Paulo II Iliomar nian ba matéria Estequeiometria mak ho kategoria komprende ho eskala Aas. Ta ne’e, konklui de’it katak topiku esteoquimetria nu’udar topiku ka materia ne’ebé alunu sira sei komprende maske sira pasa ona ba 12º anu. Tanba ne’e, husu ba meste sira ne’ebé hanorin atu buka maneira ka metodu apropriadu ida hodi hanorin kestaun nu 1 no 2 hodi nune’e koñesimentu alunu sira sai di’ak.
Referências
Arikunto, S. (1999). Dasar - Dasar Evaluasi Pendidikan. Bumi Aksara.
Alo, E. L., & Agus S, S. A (2010). Integrasi Model Pembelajaran Kimia Berbasis Teknologi Informasi. Bandung: UPI Press
Anggraeni1, P., & Aulia Akbar2. (2018). Kesesuaian Rencana Pelaksanaan Pembelajaran dan Proses Pembelajaran. Kuala: Pendidikan Guru Sekolah Dasar - Universitas Syiah Kuala. https://doi.org/10.24815/pear.v6i2.12197
Ardayani, L. (2017). Proses Pembelajaran Dalam Interaksi. Dosen Jurusan Tadris Bahasa Inggris FTIK IAIN Lhokseumawe.
Arikunto, S. (1998). Produser Penelitian Suatu Pendekatan. Jakarta: PT. Rineka Cipta.
Brady, J. E. (2009). Chemistry International Student Version Fifth Edition. Canada: John Wiley & Sons Inc. https://doi.org/10.1002/anie.200901923
Correia, E. (2022). Fatór Sira ne'ebé fó influensia ba Interese Estadu Alunu sira Iha Ensino Secundário Geral Filial de Laga tinan Hanorin. Dili: Monografia, Dili: Departamento do Ensino de Química, FEAH - UNTL.
Djamarah, S. B. (1996). Strategi Belajar Mengajar. PT Rineka Cipta.
Dos, A., Goncalves, S., Moreira, I. X., & Leste, T. (2019). FACTORS THAT IMPACTS ON WORKING PRESSURE OF TEACHERS IN ENSINO SECUNDARIO GERAL SÃO FRANCISCO. 3(2), 277-287.
Effendy, O. U. (2002). Komunikasi Teori dan Praktek. PT. Remaja Rosdakarya.
Hadi, S. (1989). Metodologi Research Jilid I & II. Yogyakarta: Andi Offset.
Isman, M. (2017). Pembelajaran Moda dalam Jaringan (Moda Daring). The Progressive and Fun Education Seminar.
Mellyta Uliyandari Pengetahuan Alam. (2014). Analisis Tingkat Pemahaman Siswa Kelas XII IPA SMA Negeri Kota Bengkulu Untuk Mata Pelajaran Kimia.
Moreira, I. X., Ximenes, E. C., & Borromeu, H. B. (2024). Factors that influenced the study interest of the students at ensino secundario geral filial of laga, timor-leste. 14.
Mulyasa, E. (2008). Menjadi Guru Profesional Menciptakan Pembelajaran Kreatif dan Menyenangkan. Remaja Rosdakarya.
Nurhafizah, & Rahmat Rasmawan, H. (2016). Deskripsi Pemahaman Konsep Materi Dan Perubahannya Siswa Kelas X SMK SMTI Pontianak. Program studi pendidikan kimia FKIP UNTAN, Pontianak.
Partowisastro, K. (1983). Dinamika Psikologi Sosial. Erlangga.
Poerwadarminta, W. J. . (1991). Kamus Umum Bahasa Indonesia. Balai Pustaka.
Purwanto, M. N. (1994). Prinsip-prinsip dan Teknik Evaluasi. Remaja Rosdakarya.
Ranawidjaja, J. et. al. (1982). Ilmu Kimia. SMA untuk SMA (Jilid 1). Balai Pustaka.
Sa'adah, A. N. (2021). Analisis Pemahaman Konsep Siswa Kelas Xi Pada Materi Stoikiometri Berbasis Conditional Knowledge Di Man 1 Lamongan. Semarang.
Safarah, S., & Syukur, A. (2021). Meningkatkan Mutu Pembelajaran dalam Manajerial di Madrasah ( Studi Kasus Terhadap Anak-Anak Madrasah Nurul Jannah RW 03 Kelurahan Pasir Endah , Kecamatan Ujung Berung , Kota Bandung ). 53(Desember).
Savitri1, O., & Septi Fitri Meilana2. (2022). Pengaruh Model Pembelajaran Flipped Classroom terhadap Pemahaman Konsep IPA Siswa. Jurnal BASICEDU. https://doi.org/10.31004/basicedu.v6i4.3457
Simões, M. O; Ferreira, A.J. & Pedrosa, M.A. (2013). Química -Manual do Aluno 11º Ano de Escolaridade, 1ª Edução. Timor Leste: Ministerio de Educação
Suhendar Narlan. (2014). Upaya Meningkatkan Kemampuan Pemahaman Konsep Matematik Siswa dengan Metode Pembelajaran Thinking Aloud Pair Problem Solving (TAPPS).
Supriyanto, A. L. D. (2021). Hubungan Dukungan Keluarga dengan PolaPemberian ASI Pada Bayi Usia 0-6 Bulan. Jurnal Pendidikan Kesehatan, 10(1), 85-100. https://doi.org/10.31290/jpk.v10i1.2027
Tianingrum, R., & Sopiany, H.N (2017). Analisis Kemampuan Pemahaman Matematis Siswa Smp Pada Materi Bangun Ruang Sisi Datar. Pendidikan Matematika Fakultas Keguruan dan Ilmu Pendidikan.
Tresna Sastrawijaya. (1988). Proses Belajar Mengajar Kimia. Departemen Pendidikan dan Kebudayaan Direktorat Jendral Pendidikan Tinggi Proyek Pengembangan Lembaga Pendidikan Tenaga Kependidikan.
Uliyandari, M. (2014). Analisis Tingkat Pemahaman Siswa Kelas XII IPA SMA Negeri Kota Bengkulu Untuk Mata Pelajaran Kimia. Bengkulu: Jurusan pendidikan Matematika dan Ilmu Pengetahuan Ala
Yanti, D. F., Afandy, D., & Su, M. (2013). Kata Kunci: 1-6.
Downloads
Publicado
Como Citar
Edição
Seção
Licença
Copyright (c) 2024 Ilídio Ximenes Moreira, Justo P. Cardoso e Policarpo Ornai Neto
Este trabalho está licenciado sob uma licença Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Os autores que publicam nesta revista concordam com os seguintes termos:
- Os autores mantêm os direitos autorais e concedem à revista o direito de primeira publicação com o trabalho simultaneamente licenciado sob uma Licença Creative Commons Atribuição 4.0 Internacional que permite que outros compartilhem o trabalho com reconhecimento da autoria do trabalho e publicação inicial nesta revista.
- Os autores podem entrar em acordos contratuais adicionais separados para a distribuição não exclusiva da versão publicada do trabalho da revista (por exemplo, postá-lo em um repositório institucional ou publicá-lo em um livro), com um reconhecimento de sua publicação inicial em este jornal.
- Autores são autorizados e incentivados a postar seus trabalhos online (por exemplo, em repositórios institucionais ou em seu site) antes e durante o processo de submissão, pois isso pode levar a trocas produtivas, bem como citações mais precoces e maiores de trabalhos publicados.